Författararkiv: Kasplina Berggren

  Randiga, rutiga, prickiga och alla kön – Nu har vi rest ett varv igen och en ny cykel börjar! För mig är det nu sextonde året jag firar Midvintersolståndet och jag gör det därför att jag älskar naturen och … Fortsätt läsa →

  Begrunda det här: ”Ett av de drag som verkar viktigast är öppenhet. Inget kommer genom stängda dörrar. Man måste våga sig på nya ingångar; vilja försöka, kunna förkasta och lära sig något av det. Eftersom nya idéer definitionsmässigt är … Fortsätt läsa →

Det flödar och hon vandrar, låter stegen frammana ord och händerna måla de toner hon hör. Försiktigt lägger hon ner orden i sin korg och trär tonerna på strå, för att fläta ett halsband åt sig. Armflod ser och väntar … Fortsätt läsa →

Det skyddslösa. Den starka närheten. Konsten kräver och tar så som berg. Och båda ger tillbaka. Den som vågar skyddslös. Konsten att våga, välja att vara modig åt sig själv. Det sägs att vinden slår omkull benen men den gör … Fortsätt läsa →

Det famlar efter en saga om människorna. Hon skriver brev och heller orden, ner i hans kängor. En saga om stjärnhimmelens natt som tänder stigarna. Han går och vandrar i sig ord om olivinens gröna källor, om meandrande vatten och … Fortsätt läsa →

All rytm behöver ett svar för att vara en rytm. Rytm är liv, vaggande av liv. Liv finns även i dimensioner vi ännu tvekar att tro på men det finns antagligen fler dimensioner än vi vet. Enär vi människor inte … Fortsätt läsa →

Det är Valborgsmässoafton, våren blir mera vår, i snart hela vårt avlånga land. En firarstund – absolut men också tid för stillhet. Det är en längre tid gången sedan jag skrev i bloggen, det har sina skäl. Nu börjar det … Fortsätt läsa →

  ”Det finns stunder då man häpnar över hur sinnrik världen är, och hur mycket den rymmer i all sin oöverskådliga komplexitet.”  Här har jag återkommit till ord av astronomen Peter Nilson, denna reflektion skrev inte han om bubblor utan … Fortsätt läsa →

Hon flätar brev för att tro på vattnet och närmar sig märken att samla på tråd i vinden. Strängar som letar sig fram, hon vet inte hur att närma sig. Han rider längs stranden för att se om strängböljor ligger … Fortsätt läsa →