Skulpturskiss Kasplina Berggren.
Det flödar och hon vandrar, låter stegen frammana ord och händerna måla de toner hon hör. Försiktigt lägger hon ner orden i sin korg och trär tonerna på strå, för att fläta ett halsband åt sig.
Armflod ser och väntar så som berg väntar, blir kvar.
Hon funderar på att sova en gång, en gång sova. Hornet är oblåst på flera år, hon har glömt av det. Den som inte vågar sova vågar heller inte höra hornet. Hon plockar med orden i korgen, till vem ska hon ställa frågan?
Armflod märker att hon inte förstår, att hon inte förmår förstå det mänskliga. Hon är en människa men född ur berg. Armflod ger henne fler toner och låter henne vaggas.
Underskön musik skapar New Tide Orquesta!
Må väl, hälsar Kasplina!