Randiga, rutiga, prickiga och alla kön – Nu har vi rest ett varv igen och en ny cykel börjar!
För mig är det nu sextonde året jag firar Midvintersolståndet och jag gör det därför att jag älskar naturen och tycker att just nu när vi har en cykel till bakom oss är ett tillfälle att ära naturen extra mycket – att fira den med en fest. Vårt hem jorden och vår famn naturen.
Jag struntar i religioner. Jag struntar i gudar, helgon och shamaner. Och jag ogillar motsättningar som säger att min gud är bättre än din. Lyssna på bergen, de var här först. De bär visdom, långt bredare och djupare än människan. Enligt bergen ska vi vara rädda om naturen. Detta tjattrar även skator om, ideligen tjattrande om hur vi människor beter oss. Vad håller vi egentligen på med, vi människor, emellanåt tok-korkade beslut och handlingar. Snart ska skator tolka ljuset och börja leta efter dugliga kvistar till bobygge, skator är tidiga. Asken är sen, den ska inte blomma förrän långt fram i vår men dess knoppar börjar svälla. Mörkt svartlila ska de svälla dag för dag och tolka ljuset.
Men vi är inte där än – vi är långt ifrån där, där vi värnar naturen så som det hem den är åt oss. Och vi är inte där då alla i Sverige välkomnar nyanlända invånare till vårt land. Och på jorden är vi långt ifrån att alla får lika mätta magar, lika varma boningar och samma trygghet fria från rädsla att bli skadade. Om vi räknar ihop oss bär vi en enorm kunskap. Låt oss använda vår klokskap och bygga en gemensam godhet av vår kunskap.
Vi är ett avlångt land. Saker och ting ska vakna, blomma och födas på olika tider men en sak är gemensamt – att nu har vi gått ännu en cykel. En kosmisk cykel som bär kraft in i det ytterst minsta. I människans historia har vi funnit Higgs partikel och vi känner strängteorin men är strängen minst i atomen. Tänk om dessa är klumpigt stora i förhållande till annat vi inte känner till men som har stor betydelse. Mönster och behov, rörelser och system. Från planeter ner till minsta laven, genom jorden och mineraler. In i kroppar och ut i luften igen. Ebb och flod – pulsen fortsätter, den urgamla pulsen. Bergen som sakta andas, så stilla att vi inte känner det, i alla fall inte när vi stressar. En stannad rörelse. Känn ditt väsen, den urgamla rytmen.
Myran vaknar om våren inne i stacken, örnen letar efter boträd men få träd är idag tillräckligt gamla för att äga nog starka grenar att orka bära ett närmare tusen kilo tungt örnbo. En trehundraårig tall bär visdom men vad finns det för visdom i ett kalhygge? Varför värnar inte alla människor vikten av att alla system behöver fungera. Att floden behöver få flyta och virvla till fortsatt friskt vatten. Meandern är den urgamla pulsen och virveln syresätter vattnet att vi människor kan dricka det och att ålen kan vandra fritt. Nej, den kan inte det längre. Men ibland oss människor sker en mycket vacker handling, i detta tragiska att vi har förstört ålens vandringsväg, personer som hjälper ålen förbi vandringshindren.Vi människor vill det naturliga – vi vill liv. Vi vill att vandringsrörelsers och naturens system ska fungera och flöda som de har gjort sedan urminnes tider, även i våra egna kroppar. När våra kroppars system inte fungerar, blir vi sjuka. Ta hand om naturen kommande cykel, naturen behöver det och när av den, den är din famn.
Bebo din kropp. 
Se trädens knoppar när de börjar svälla. Följ dem, vad är det som utvecklas, vad händer där inne. Se mineralernas ränder i stenen vid busshållsplatsen. Se in i andras ögon. Insup minuterna det blir ljusare. Minut för minut, dag för dag, planeterna rör sig i sina banor. Insup stjärnorna. Korpar flyger, ofta i samspråk men nu är den ena jagad av den andra. Vem är det som har betett sig dumt eller vem beter sig dumt. Ska man stoppa den som jagar eller den som jagas? Märkligt svår fråga. Men vi äger en gemensam klokhet, både vi och korparna.
Älskade Natur du är där och finns – jag bygger mig av dig. Älskade människor, jag älskar faktiskt oss också, även om vi ibland är urbota dumma men det finns också väldigt mycket värme i oss.
Jag önskar Dig en God midvinterjul och all Lycka in i den nya Solvarvet!
Hälsningar Kasplina Berggren, dec 2016
Jag önskar Dig, Alla och Envar – en God midvinterjul och all Lycka in i den nya solvarvet.
